Jag är bokmalen som styrde bussen mot nya mål. Bussen, kanske du undrar.   Ja, sammantaget under 15 års tid av mitt liv har jag kört buss i Storstockholm. Yrkeschaufför har varit min titel sedan jag var 21 år, och nu, ca 30 år senare, styr jag bussen mot nya mål, efter några stopp på diverse andra hållplatser.

En annan stark identitet för mig, än Busschaffisen, är nämligen Bokmalen. Jag borde alltså ha kört Bokbussen, men så är icke fallet.  Min röda tråd här i livet är böcker, böcker och åter böcker. Jag kan offra det mesta, bara jag får läsa klart, bara ner sidan, ett kapitel till …

Berättelsen är för mig första prioritering. OM den är bra, då kan jag stå ut med ett enklare språk och för den delen, ett ”svårare” litterärt språk. Ni vet, de där lite för djupa böckerna, men som man har överseende med, för att berättelsen är så himla bra. Eller de där böckerna med lite för klyschig text, men attans vad spännande den ändå är!

Jag älskar ALLT med böcker; hur de luktar, hur de ser ut, hur de känns, papprets kvalitet, glättigheten på omslaget, eller är den mer sträv … tummade och älskade exemplar av en kär bok, den som aldrig, aldrig skulle hamna på tippen. Att slinka in i bokhandeln eller antikvariatet, låta ögonen löpa längs hyllorna, sniffa lätt i luften … Och  anteckningsböckerna! Ah vilken utveckling de senare åren! Alla vackra och häftigt mönstrade anteckningsböcker; kan man någonsin få för många!?

Jag är också bokmalen med egna författarambitioner. Jag har aldrig gett upp hoppet om att även jag ska få skriva en bok –  som blir utgiven.

Har en man, några barn och bor i radhus i Stockholms yttre kant. Fotar gärna, målar tavlor ibland, gör smycken av gamla knappar och odlar mest kirskål på trädgårdstäppan. Loppisfreak.

Som en skänk från ovan, så trillade jag över Ann Ljungbergs lektörsutbildning, där jag blev diplomerad lektör 31 mars 2017.

Mitt skriv-cv innefattar annars 1:a vinst i en novelltävling anno dazumal och en termin skrivkurs för Eric Grundström något efter.

Jag har även skrivit texter i diverse personalblad och skickar gärna insändare till diverse blaskor i riket. Och är det någon som innerst inne tänker att denna text är fylld med klyschor, så stämmer det. Eftersom den inte gör några anspråk på att vara en litterär text, så är det helt ok.